11 januari 2010

Frebaco svarar

Företaget Frebaco svarade för några dagar sedan på e-postmeddelandet jag skickade till dem.

Hej Josefine !

Tack för din e-post.

1. Havre&Quinoa består av 95 % havregryn och 5 % quinoaflingor. Dessa flingor är små och väldigt svåra att se eftersom de är väldigt lika ett sönderbrutet havregryn. Du kan enkelt känna på doften att det är quinoaflingor i. Dessa flingor har en lite nötaktig doft som man vid jämförelse lätt urskiljer från enbart vanliga havregryn. Har du kvar produkten ? Lukta i så fall i påsen så hoppas jag att du kan urskilja quinoadoften. Är du fortfarande tveksam kan du skicka in en liten påse (ca 50 g) med det du har kvar av produkten så kan jag titta på den och avgöra om det finns quinoaflingor eller ej. Bifoga i så fall namn och adress samt bäst-före-datum som finns på påsen.

5 % quinoaflingor kan tyckas lite men vi har valt den inblandningen på grund av att quinoa lätt tar överhand smakmässigt. Nu är det en bra balans mellan havre- respektive quinoasmak.


2. Vid val av förpackning tar vi alltid hänsyn till miljö- och kvalitetsaspekter. Därför valde vi påsar till såväl müsli som grötgryn eftersom påsar är det mest optimala förpackning man kan ha för den typen av produkter. Maximalt utnyttjande av volym och liten materialåtgång. Invändigt är det en livsmedelsgodkänd PE-beläggning (polyeten) som är väldigt tunn. För det första är det lagkrav på att livsmedel inte får komma i direkt kontakt med pappret och för det andra så är det ur kvalitetssynpunkt nödvändigt att ha en barriär som förhindrar att både fukt och lukt vandrar in i produkten. Vid förbränning av påsen bildas endast koldioxid och vatten av plasten.

Hoppas du är nöjd med ovanstående. Hör gärna av dig igen om du har fler frågor.

Med vänliga hälsningar
Staffan Pehrson


Vill ni själva ifrågasätta varför Frebaco inte har ett mer naturligt alternativ än petroleumbaserad olja i sina förpackningar kan ni antagligen skicka direkt till Staffan Pehrson på Staffan.Pehrson@frebaco.se. Annars finns det ett kontaktformulär på företagets hemsida där man kan välja ämne mellan Reklamation och Fråga.

Personlig respons på detta svar följer:

1. Jag tänker inte skicka in en påse. Drygt att hitta en så liten påse i papp och försluta den utan plast. Funderade lite rebelliskt på att hälla det rakt i kuvertet, men det är omoget och onödigt och Frebaco förtjänar det inte. (Jag är nog bara grinig för att skolan började idag.) Har luktat på produkten (såg nog ut som en idiot) och urskiljer ingen speciell doft. Tänker inte ta upp det igen, känns... jag vet inte. Orkar inte. Känner inte för det.

2. Rent spontant känner jag att det är ett ganska löjligt lagkrav, men jag är å andra sidan inte berest i de långa och krokiga korridorerna av vilka branschen runt livsmedelshygien är uppbyggd. Dock tänker jag definitivt undersöka det där. Är Livsmedelsverket den bästa källan, kanske?

Någon gång ska jag svara på mejlet och fråga varför de inte belägger påsarna med något annat än petroleumbaserad plast. Plast gjord av majsstärkelse (trots att jag hatar konventionellt odlad majs) är antagligen ett bättre alternativ. Skulle ge företaget någonting att skryta om på förpackningarna också.

Ska även undersöka polyeten då Pehrson inte är den första som säger saker om den jag inte vet. I detta fall att det blir koldioxid och vatten vid förbränning, vilket jag tycker låter konstigt utan att undersöka någonting. Tillsatser för att göra plasten foglig, vad händer med dem i förbränning? Eller är polyeten på något sätt inte i behov av sådana? Jag har ingen aning.

Andra saken om polyeten, eller rent allmänt plast som används som beläggning, som har kommit fram är att det vid återvinningsprocesserna inträffar någonting som skulle separera plasten från pappret. Låter tämligen riktigt häftigt om det fungerar så. Jag undrar hur det är uppbyggt...

3 kommentarer:

  1. Skånemejerier är det enda mejeriet som har förklaring på varför de använder skruvkork, jag var skitlack på att de började använda skruvkork på mjölkförpackningarna och krävde svar... Skånemejerier hade (som enda mejeri av Arla, Valio och de själva, övriga typ Falköpings mejeri och Milko har jag inte kollat upp) svar!

    http://skanemejerier.se/sv/Fragor--Svar/Om-forpackningar/

    SvaraRadera
  2. Mjukgörande ämnen avdunstar faktiskt, så jag antar att det man gör är att värma upp plasten tills det avdunstat och sen förbränna resten. :P

    MEN om man bara bryter ned plasten så försvinner all energi man hade kunnat få från den, så det är egentligen bättre att återvinna plast. Eller, du vet, inte använda den alls...

    SvaraRadera
  3. Ell: Men var tar de mjukgörande ämnena vägen då? Var avdunstar de förresten - vid förbränningstillfället eller vid tillverkningen? Om de avdunstar vid tillverkningen är det möjligt att man kan fånga in ämnena och skapa ett kretslopp av ämnen. Kanske. Eller något.

    Plaståtervinning tycks för mig vara ett ganska dåligt alternativ trots allt, eftersom kvaliteten på plasten blir så... subpar... med blandningen av alla olika plastsorter etc. :/ Jag gillar pantsystemet väldigt mycket dock, eftersom det håller återvinningsmaterialet rent och därmed går det att återvinna plasten fler gånger.

    Caroline: Tack för länken! Ska läsa det där alldeles strax.

    SvaraRadera