Det är tyvärr överdrivet tydligt att jag inte lägger ned speciellt mycket tid på den här bloggen längre. På grund av det har jag beslutat att lägga ned Plastprojektet som bloggform, men så klart fortsätta med mitt personliga engagemang.
I nuläget planerar jag ett nytt bloggprojekt som mer tydligt avspeglar var mina miljömässiga prioriteringar är i nuläget, runt kombinationen mat och klimat. När jag har kommit så långt att jag har publicerat något slänger jag upp en länk här.
Jag vill poängtera att Plastprojektet betytt väldigt mycket för mig och min utveckling, både personligt och miljömässigt. Jag hoppas att någon mer än jag själv har lärt sig något. För fortsatt bloggande om plast återfinns en mycket engagerande och ambitiös blogg på My Plastic-Free Life.
03 november 2011
01 september 2011
Överskådlig genomgång av plaståtervinning
I och med flytt har jag gjort ett temporärt uppehåll i min prenumeration av Sydsvenskan, men en vän såg och rekommenderade denna artikel: När plast blir ny plast.
Jag tycker att artikeln är väldigt intressant och användbar ur undervisningssynpunkt i och med att den sakligt går igenom återvinning av plast, och på ett lättöversiktligt och -förståeligt sätt presenterar de olika stegen plastförpackningar går igenom innan de blir ny plast. Definitivt rekommenderad läsning, själv har jag tidigare haft svårt att få en helhetsbild av hur plaståtervinningen sker. Att jag önskar att jag kunde mer om återvinningen på detaljerad och teknisk nivå är en helt annan sak och jag tvivlar på att sådan information passar i en dagstidning.
Någon gång i livet vill jag besöka en sådan här anläggning och verkligen se för mig själv hur det fungerar, precis som Beth Terry på My Plastic-Free Life gjorde för något år sedan. För att läsa hennes redogörelse om hur återvinningsprocessen ser ut i USA, se hennes inlägg om återvinning, speciellt Recycling Part 2 och Recycling Part 4.
Jag anser dock inte att en hög konsumtion av plastämnen vägs upp av att en viss del senare återvinns. Andelen plast som lämnas in för återvinning, både från privat och industriell konsumtion, måste öka drastiskt samtidigt som mängden konsumerad plast som helhet bör minskas. Glas och aluminium är material som går att återvinna många gånger med förhållandevis små materialförluster och utan märkbar försämring av kvaliteten på materialet, medan plast och papper kan återvinnas ett begränsat antal gånger.
Skillnaderna mellan papper och plast är dock stora: papper kan brytas ned naturligt i komposter, medan petroleumbaserad plast inte kan det; papper är en naturprodukt och kan framställas på ett miljövänligt sätt utan gifter, medan plast för det mesta är en rent fossil produkt innehållandes upp till 70 % tillsatser, varav ett antal i dagsläget undersöks av bland annat EU (främst gruppen med mjukgörare som heter ftalater) på grund av deras potentiellt toxiska verkningsgrad.
Min slutsats och filosofi blir därmed att all plast som används och går att återvinnas bör deponeras på lämplig återvinningsstation, men att varje individ genom personlig minskning av plastkonsumtion antagligen gör en större skillnad för miljön än effektiviserad plaståtervinning.
Om jag ska vara fullständigt ärlig tycker jag att det är lättare att begränsa mängden plast som följer med mig hem än att stå och diska de evinnerliga förpackningarna efteråt. Apropå detta, har alla gräddfilsförpackningar förvandlats från tetra till plastburk? Det leder till att jag frågar mig om det inte är svårare att transportera dessa nya förpackningar än de tidigare? Det känns spontant som att det är lättast att transportera förpackningar i form av rätblock. Bör undersökas. ;)
Jag tycker att artikeln är väldigt intressant och användbar ur undervisningssynpunkt i och med att den sakligt går igenom återvinning av plast, och på ett lättöversiktligt och -förståeligt sätt presenterar de olika stegen plastförpackningar går igenom innan de blir ny plast. Definitivt rekommenderad läsning, själv har jag tidigare haft svårt att få en helhetsbild av hur plaståtervinningen sker. Att jag önskar att jag kunde mer om återvinningen på detaljerad och teknisk nivå är en helt annan sak och jag tvivlar på att sådan information passar i en dagstidning.
Någon gång i livet vill jag besöka en sådan här anläggning och verkligen se för mig själv hur det fungerar, precis som Beth Terry på My Plastic-Free Life gjorde för något år sedan. För att läsa hennes redogörelse om hur återvinningsprocessen ser ut i USA, se hennes inlägg om återvinning, speciellt Recycling Part 2 och Recycling Part 4.
Jag anser dock inte att en hög konsumtion av plastämnen vägs upp av att en viss del senare återvinns. Andelen plast som lämnas in för återvinning, både från privat och industriell konsumtion, måste öka drastiskt samtidigt som mängden konsumerad plast som helhet bör minskas. Glas och aluminium är material som går att återvinna många gånger med förhållandevis små materialförluster och utan märkbar försämring av kvaliteten på materialet, medan plast och papper kan återvinnas ett begränsat antal gånger.
Skillnaderna mellan papper och plast är dock stora: papper kan brytas ned naturligt i komposter, medan petroleumbaserad plast inte kan det; papper är en naturprodukt och kan framställas på ett miljövänligt sätt utan gifter, medan plast för det mesta är en rent fossil produkt innehållandes upp till 70 % tillsatser, varav ett antal i dagsläget undersöks av bland annat EU (främst gruppen med mjukgörare som heter ftalater) på grund av deras potentiellt toxiska verkningsgrad.
Min slutsats och filosofi blir därmed att all plast som används och går att återvinnas bör deponeras på lämplig återvinningsstation, men att varje individ genom personlig minskning av plastkonsumtion antagligen gör en större skillnad för miljön än effektiviserad plaståtervinning.
Om jag ska vara fullständigt ärlig tycker jag att det är lättare att begränsa mängden plast som följer med mig hem än att stå och diska de evinnerliga förpackningarna efteråt. Apropå detta, har alla gräddfilsförpackningar förvandlats från tetra till plastburk? Det leder till att jag frågar mig om det inte är svårare att transportera dessa nya förpackningar än de tidigare? Det känns spontant som att det är lättast att transportera förpackningar i form av rätblock. Bör undersökas. ;)
24 augusti 2011
30 april 2011
Plastfri och naturlig after sun-kräm
Jag har kommit lite längre än halvvägs in i mitt tre veckor långa, härliga, påsklov. Med vädret som råder här i Skåne har jag märkt att det finns ett behov av en after sun-kräm, speciellt för de som liknar mig och alltid glömmer bort solskyddskräm. Jag använder rent sheasmör, kallpressat och oraffinerat, som luktar härligt nötigt. Smörjer in mig med det direkt när den brännande känslan dyker upp och jag tycker att det gör huden både mjukare och mindre öm.
Om jag ska vara helt ärlig ser det lite grand ut som vaniljkräm, fluffig och god. Smakar inte sådant dock, jag garanterar det. 128 kr betalade jag, hos Morot & Annat.
Förövrigt har Morot & Anant börjat med plastfönster hos sina papperspåsar till lösvikt, det är absolut dags att fixa tunna små tygpåsar till lösviktsvaror.
Det har blivit väldigt korta inlägg på sistone men jag har åtminstone hittat en rutin som jag tror passar. Ett inlägg varje lördag, klockan 15:00. Lite tråkigt förutsägbart kanske men det känns skönt att inte vara stressad. Någon gång i framtiden kommer ett inlägg av nästan episk längd där jag redovisar min och min sambos plastkonsumtion det här året (!). Jag kategoriserar plast i vad som känns som timtal varje vecka och har ännu inte riktigt kommit ifatt. Å andra, lite gladare, sidan har jag hittat ett bättre system för kategorisering som jag kommer att börja använda direkt jag är klar med denna sortering, vilket förhoppningsvis kommer att resultera i lite mindre förseningar.
Om jag ska vara helt ärlig ser det lite grand ut som vaniljkräm, fluffig och god. Smakar inte sådant dock, jag garanterar det. 128 kr betalade jag, hos Morot & Annat.
Förövrigt har Morot & Anant börjat med plastfönster hos sina papperspåsar till lösvikt, det är absolut dags att fixa tunna små tygpåsar till lösviktsvaror.
Det har blivit väldigt korta inlägg på sistone men jag har åtminstone hittat en rutin som jag tror passar. Ett inlägg varje lördag, klockan 15:00. Lite tråkigt förutsägbart kanske men det känns skönt att inte vara stressad. Någon gång i framtiden kommer ett inlägg av nästan episk längd där jag redovisar min och min sambos plastkonsumtion det här året (!). Jag kategoriserar plast i vad som känns som timtal varje vecka och har ännu inte riktigt kommit ifatt. Å andra, lite gladare, sidan har jag hittat ett bättre system för kategorisering som jag kommer att börja använda direkt jag är klar med denna sortering, vilket förhoppningsvis kommer att resultera i lite mindre förseningar.
23 april 2011
Dold plast - ICAs soltorkade tomater
Blev negativt överraskad när jag öppnade en burk med soltorkade tomater från ICA för några veckor sedan. Precis innanför locket låg en rund plastbit med okänd funktion. Jag har aldrig sett en sådan i andra märkens burkar. Vad kan meningen vara?
Får köpa andra märken hädanefter helt enkelt.
Får köpa andra märken hädanefter helt enkelt.
16 april 2011
Tandborstar med mindre plast
Jag har hittat en manuell tandborste där man enbart byter ut huvudet. Om man byter tandborste varje månad, ser plastkonsumtionen ut lite grand som nedan.
Som jämförelse har jag antagit att man vanligtvis köper sexpack med TePe-tandborstar, standard som man kan köpa på vilket apotek som helst. Mina gamla favoriter om jag ska vara helt ärlig, det var därför jag hade några hemma.
Tandborsten jag använder kommer från Proxident och går att beställa antingen från deras hemsida här eller från ditt närmsta apotek (finns ej i originalsortimentet vad jag har märkt).
Jag har beställt från hemsidan en gång och bad om plastlöst emballage. Fick tandborstarna hemskickade i ett bubbelplastkuvert... Med andra ord gick det inte speciellt bra. Måste poängtera att det är svårt att lyssna så lite på sina kunder som de gjorde... Men! Tandborstarna är sköna och jag tycker om att det blir en påtaglig skillnad i plastkonsumtionen, ungefär 100 gram plast per år, utan att bli dyrare än normalt. Detta är tvärtom billigare!
Den som ber snällast kan till och med få en tandborste i present av mig. Jag har en röd och vit men det finns svarta tandborstar också, för de riktigt fräsiga.
Som jämförelse har jag antagit att man vanligtvis köper sexpack med TePe-tandborstar, standard som man kan köpa på vilket apotek som helst. Mina gamla favoriter om jag ska vara helt ärlig, det var därför jag hade några hemma.
Tandborsten jag använder kommer från Proxident och går att beställa antingen från deras hemsida här eller från ditt närmsta apotek (finns ej i originalsortimentet vad jag har märkt).
Jag har beställt från hemsidan en gång och bad om plastlöst emballage. Fick tandborstarna hemskickade i ett bubbelplastkuvert... Med andra ord gick det inte speciellt bra. Måste poängtera att det är svårt att lyssna så lite på sina kunder som de gjorde... Men! Tandborstarna är sköna och jag tycker om att det blir en påtaglig skillnad i plastkonsumtionen, ungefär 100 gram plast per år, utan att bli dyrare än normalt. Detta är tvärtom billigare!
Den som ber snällast kan till och med få en tandborste i present av mig. Jag har en röd och vit men det finns svarta tandborstar också, för de riktigt fräsiga.
09 april 2011
Plastfria ekologiska sängkläder
I Sydsvenskan 2011-04-01 stod det om hur medelsvensken konsumerar ungefär 15 kg textil per år just nu, både kläder och hemtextil inräknat. Artikeln återfinns på nätet här. Vatten- och kemikalieåtgången för att producera dessa textilier är enorm - 8000 liter vatten respektive 2,7 kg kemikalier, allt för att ett endaste kg textil ska kunna produceras.
För att minska en av dessa negativa miljöfaktorer, kemikalieanvändningen, kan man köpa ekologiskt. Extra bonus om emballaget är plastlöst också, som för sängkläderna jag köpte häromdagen.
Jag köpte ett set sängkläder från Granit, ett påslakan och ett örngott, som totalt kostade 499 kr. Ekologiskt och fint, med färger godkända av Öko-tex och i 100% bomull. Fantastiskt mjukt kan jag avslöja också.
För att minska en av dessa negativa miljöfaktorer, kemikalieanvändningen, kan man köpa ekologiskt. Extra bonus om emballaget är plastlöst också, som för sängkläderna jag köpte häromdagen.
Jag köpte ett set sängkläder från Granit, ett påslakan och ett örngott, som totalt kostade 499 kr. Ekologiskt och fint, med färger godkända av Öko-tex och i 100% bomull. Fantastiskt mjukt kan jag avslöja också.
02 april 2011
Gödning
När jag vattnar mina blommor brukar jag använda lite gödningsmedel, bara för att få fjutt på det hela. Eftersom jag inte vill använda någonting syntetiskt eller som kommer i en plastförpackning har jag vänt mig till brännässlor. Jag en stor fet hink fylld med vatten och lite torkade brännässlor som jag låter stå i några dagar. Tills vattnet tar slut helt enkelt. Då brukar jag byta brännässlor.
Om man vill ha omedelbar verkan går det att skålla torkade brännässlor och sedan låta vattnet svalna till lämplig temperatur för växterna.
Jag använder en plasthink eftersom jag har fått den och den annars skulle slängas. Tänk på att ha handskar om ni ska plocka brännässlor. Jag hade inte det förra våren och det gjorde ont. Väldigt ont.
Om man vill ha omedelbar verkan går det att skålla torkade brännässlor och sedan låta vattnet svalna till lämplig temperatur för växterna.
Jag använder en plasthink eftersom jag har fått den och den annars skulle slängas. Tänk på att ha handskar om ni ska plocka brännässlor. Jag hade inte det förra våren och det gjorde ont. Väldigt ont.
06 mars 2011
Ärtor
Ett sätt att slippa förpackningar i matbutiken är att odla själv. Om man tycker att det är roligt, förstås! Sorten ärtor som syns ovan heter half pint och lämpar sig speciellt för krukodling, finns att köpa på Jennys frön och sånt. Kom ihåg att be om plastlöst emballage.
Hej svejs, nu försvinner jag in i tentamolnet igen.
26 februari 2011
Plastfri och fantastisk ansiktskräm
Jag använder kokosolja som fuktgivande ansiktskräm dagligen. Extra virgin coconut oil, inte det processade blocket som man brukar ha i ischoklad.
Gräver ut lite ur burken och lägger i en mindre burk, vars innehåll räcker i drygt en vecka. Den burken brukar stå i badrumsskåpet och så tar jag med fingrarna.
Jag tycker att det fungerar kalasbra. Inga konstiga grejer alls, varken parabener, andra konserveringsmedel eller syntetisk doft. Eftersom jag har valt en oraffinerad typ (köper Kung Markattas KRAV-märkta) så brukar jag lukta kokos i några minuter. Om man inte gillar sådant finns det luktfria kokosoljor.
Gräver ut lite ur burken och lägger i en mindre burk, vars innehåll räcker i drygt en vecka. Den burken brukar stå i badrumsskåpet och så tar jag med fingrarna.
Jag tycker att det fungerar kalasbra. Inga konstiga grejer alls, varken parabener, andra konserveringsmedel eller syntetisk doft. Eftersom jag har valt en oraffinerad typ (köper Kung Markattas KRAV-märkta) så brukar jag lukta kokos i några minuter. Om man inte gillar sådant finns det luktfria kokosoljor.
24 februari 2011
Svensk film om kemikalier: Underkastelsen
Jag förstår inte hur jag kan ha missat filmen Underkastelsen. Kommer dessutom ihåg att min projekthandledare informerade mig om dem, men av någon anledning försvann den kunskapen helt. Nu har jag i alla fall hittat tillbaka, via Sveriges Natur som hade ett reportage om Underkastelsens skapare Stefan Jarl. Detta reportage går att läsa på Naturskyddsföreningens hemsida, mer specifikt här.
Filmen recenserades på SVT och det klippet finns här, tillgängligt till 29 april 2011. Flertalet andra recensioner, bland annat DN:s recension som återfinns här, antyder att filmens format är ganska jobbigt. Å andra sidan verkar innehållet anses intressant, vilket trots allt är det viktigaste.
Underkastelsen visas på SVT 2 i april i år, vet inte vilket datum. Återkommer med en analys när den har kommit upp på SVT Play, för TV-lösa människor som jag.
Filmen recenserades på SVT och det klippet finns här, tillgängligt till 29 april 2011. Flertalet andra recensioner, bland annat DN:s recension som återfinns här, antyder att filmens format är ganska jobbigt. Å andra sidan verkar innehållet anses intressant, vilket trots allt är det viktigaste.
Underkastelsen visas på SVT 2 i april i år, vet inte vilket datum. Återkommer med en analys när den har kommit upp på SVT Play, för TV-lösa människor som jag.
22 februari 2011
Frösäsong
Jag har köpt fröer från två olika nätbaserade fröhandlar i år.
Impecta skickar när man ber om det nästan helt utan plast, bara förpackningstejp. Jag är inte säker på hur de skickar ut frön annars. Deras katalog skickas ut automatiskt till tidigare kunder och är inslagen i plast. Alla frösorter som finns i katalogen (och några till!) finns tillgängliga i deras onlineshop. För en i stort plastlös fröupplevelse - säg nej till katalogen.
Jennys frön och sånt skickar antagligen vanligtvis i kuvert isolerade med bubbelplast. På min beställningsorder stod det nämligen OBS! Inget bubbelplastkuvert! Med andra ord går det fantastiskt bra att be om plastlöst emballage.
Nu inser jag att bland annat jord oundvikligen kommer i plastsäckar och jag har själv inhandlat ett antal sådana för mitt stora inomhusprojekt med ätliga grödor, och att det kan kännas tröstlöst att säga nej till en sådan här liten mängd plast när odlingsprojekten i övrigt innebär så stora mängder. Men! Oavsett hur lite varje människas plastkonsumtion minskar med kommer det med all säkerhet att betyda någonting.
Om vi ponerar att plasten i ett bubbelplastkuvert väger 1 gram och alla Sveriges nio miljoner invånare säger nej till ett enda sådant innebär det 9 ton sparad plast. Tänk på det ni!
Impecta skickar när man ber om det nästan helt utan plast, bara förpackningstejp. Jag är inte säker på hur de skickar ut frön annars. Deras katalog skickas ut automatiskt till tidigare kunder och är inslagen i plast. Alla frösorter som finns i katalogen (och några till!) finns tillgängliga i deras onlineshop. För en i stort plastlös fröupplevelse - säg nej till katalogen.
Jennys frön och sånt skickar antagligen vanligtvis i kuvert isolerade med bubbelplast. På min beställningsorder stod det nämligen OBS! Inget bubbelplastkuvert! Med andra ord går det fantastiskt bra att be om plastlöst emballage.
Nu inser jag att bland annat jord oundvikligen kommer i plastsäckar och jag har själv inhandlat ett antal sådana för mitt stora inomhusprojekt med ätliga grödor, och att det kan kännas tröstlöst att säga nej till en sådan här liten mängd plast när odlingsprojekten i övrigt innebär så stora mängder. Men! Oavsett hur lite varje människas plastkonsumtion minskar med kommer det med all säkerhet att betyda någonting.
Om vi ponerar att plasten i ett bubbelplastkuvert väger 1 gram och alla Sveriges nio miljoner invånare säger nej till ett enda sådant innebär det 9 ton sparad plast. Tänk på det ni!
20 februari 2011
Svar från Kjell & Company om deras återanvändningsbara kaffekapslar
Jag skickade ett mejl till Kjell & Company i december och frågade vilken/vilka plasttyper de återanvändningsbara kaffekapslarna i deras sortiment består av. Jag fick svar väldigt snabbt och ett mycket trevligt bemötande från kundtjänst. Kommer äntligen för mig att lägga upp detta nu:
Själva kaffekapslarna är polypropylen enligt tillverkaren, mer allmänt kallat polypropen. Sort nummer 5 enligt SPI:s identifikationssystem. En väldigt vanlig plast som Naturskyddsföreningen inte varnar för (se Sveriges Natur, #1/11, skickas hem till medlemmar men finns antagligen på bibliotek för övriga intresserade).
Det blir värre senare, dock. Förpackningen som kaffekapslarna kommer i består av PVC. En riktig värsting som man bör undvika om man kan. Om jag skulle lista de farligaste plastsorterna skulle PVC absolut vara överst och jag tycker specifikt illa om när det tillverkas engångsföremål i PVC, som är sort nummer 3.
Själva kaffekapslarna är polypropylen enligt tillverkaren, mer allmänt kallat polypropen. Sort nummer 5 enligt SPI:s identifikationssystem. En väldigt vanlig plast som Naturskyddsföreningen inte varnar för (se Sveriges Natur, #1/11, skickas hem till medlemmar men finns antagligen på bibliotek för övriga intresserade).
Det blir värre senare, dock. Förpackningen som kaffekapslarna kommer i består av PVC. En riktig värsting som man bör undvika om man kan. Om jag skulle lista de farligaste plastsorterna skulle PVC absolut vara överst och jag tycker specifikt illa om när det tillverkas engångsföremål i PVC, som är sort nummer 3.
18 februari 2011
Veckans i särklass sämsta matupplevelse
Det går inte att med ord beskriva ångesten jag kände när jag insåg att maten jag beställt inte lagades på plats.
Det var mikromat.
Som värmdes i plastförpackningen.
Dessutom var det så jäkla äckligt att jag ville dö lite grand. Men jag var hungrig. Kände det som om jag var med i Lejonkungen. Liksom slemmigt men mättande.
Dagens lärdom: Glöm inte matlådan hemma. Skolcaféerna är sämst.
Det var mikromat.
Som värmdes i plastförpackningen.
Dessutom var det så jäkla äckligt att jag ville dö lite grand. Men jag var hungrig. Kände det som om jag var med i Lejonkungen. Liksom slemmigt men mättande.
Dagens lärdom: Glöm inte matlådan hemma. Skolcaféerna är sämst.
16 februari 2011
Disk
Vi har ingen diskmaskin, utan vi diskar allting för hand. Som plastlöst substitut för en diskborste har jag införskaffat en luffasvamp för dryga 40 kr på Astrid & Aporna i Malmö. Förpackningen bestod av en liten pappersbit, den som syns nedan.
Jag tycker att det är viktigt att poängtera att vanliga diskborstar i Sverige inte i praktiken är återvinningsbara, även om plasttypen i teorin är lämpad för återvinning. En diskborste är ingen förpackning, och det är sorgligt nog det som avgör. Det rekommenderas att diskborstar slängs i hushållsavfallet.
I stället för flytande diskmedel som kommer i plastflaska använder vi oss av en handtvål. Jag hittade detta tips på bloggen My Plastic-Free Life (fd Fake Plastic Fish som jag har länkat ett antal gånger tidigare), som refererade till det här inlägget på en blogg vid namn Life Less Plastic.
Jag blöter ned min luffasvamp och gnuggar den mot tvålen mellan varje eller varannan sak jag diskar. Det löddrar lite grand, men inte lika mycket som vanligt diskmedel. Jag upplever att disken blir lika ren som med vanligt diskmedel, förutsatt att disken från början var normalt nedsmutsad. Ugnsformar och dylikt brukar jag antingen skålla med vatten från vattenkokaren eller låta stå i blöt i några timmar innan jag diskar. Saker som är kraftigt fettiga (ungefär som när man gjort kryddsmör eller majonnäs) går att skålla på samma sätt. Om detta inte fungerar eller om jag är förargligt lat brukar jag använda mig av vanligt diskmedel från en flaska som någon av mina föräldrar köpte under ett oövervakat ögonblick (skrivet med kärlek. jag önskar ej få förtvivlade och/eller bittra telefonsamtal från mina föräldrar nu!).
Förutom att jag nu diskar helt plastlöst tillkommer den positiva aspekten att tvålen inte luktar någonting. När det har gått lång tid sedan jag använt det vanliga diskmedlet och jag öppnar den flaskan baxnar jag. Jag tycker att det är jobbigt att andas in den tydligt syntetiskaodören doften.
Märks det för övrigt att jag förvirrar mig själv när jag blandar jag och vi här på bloggen? Jag kan i alla fall konstatera att jag och min sambo diskar förhållandevis lika. Jesper använder dock en diskborste som vi köpte innan jag hittade luffasvampen men har gått med på att använda luffasvampen efter att diskborsten är utsliten. Det enda han föredrar med diskborsten är, så som jag har uppfattat det, att det går att hålla lite längre bort från själva disken och inte behöva vidröra någonting blött och/eller geggigt.
Sammanfattningsvis går det att diska med en luffasvamp precis som man skulle diska med en syntetisk svamp. Jag har inte testat att använda en luffasvamp för att göra rent på andra sätt än att diska, men jag kommer att göra det direkt då de syntetiska svamparna som finns i mitt städskåp är använda (återigen ett oövervakat inköp av besökande föräldrar :)).
Jag tycker att det är viktigt att poängtera att vanliga diskborstar i Sverige inte i praktiken är återvinningsbara, även om plasttypen i teorin är lämpad för återvinning. En diskborste är ingen förpackning, och det är sorgligt nog det som avgör. Det rekommenderas att diskborstar slängs i hushållsavfallet.
I stället för flytande diskmedel som kommer i plastflaska använder vi oss av en handtvål. Jag hittade detta tips på bloggen My Plastic-Free Life (fd Fake Plastic Fish som jag har länkat ett antal gånger tidigare), som refererade till det här inlägget på en blogg vid namn Life Less Plastic.
Jag blöter ned min luffasvamp och gnuggar den mot tvålen mellan varje eller varannan sak jag diskar. Det löddrar lite grand, men inte lika mycket som vanligt diskmedel. Jag upplever att disken blir lika ren som med vanligt diskmedel, förutsatt att disken från början var normalt nedsmutsad. Ugnsformar och dylikt brukar jag antingen skålla med vatten från vattenkokaren eller låta stå i blöt i några timmar innan jag diskar. Saker som är kraftigt fettiga (ungefär som när man gjort kryddsmör eller majonnäs) går att skålla på samma sätt. Om detta inte fungerar eller om jag är förargligt lat brukar jag använda mig av vanligt diskmedel från en flaska som någon av mina föräldrar köpte under ett oövervakat ögonblick (skrivet med kärlek. jag önskar ej få förtvivlade och/eller bittra telefonsamtal från mina föräldrar nu!).
Förutom att jag nu diskar helt plastlöst tillkommer den positiva aspekten att tvålen inte luktar någonting. När det har gått lång tid sedan jag använt det vanliga diskmedlet och jag öppnar den flaskan baxnar jag. Jag tycker att det är jobbigt att andas in den tydligt syntetiska
Märks det för övrigt att jag förvirrar mig själv när jag blandar jag och vi här på bloggen? Jag kan i alla fall konstatera att jag och min sambo diskar förhållandevis lika. Jesper använder dock en diskborste som vi köpte innan jag hittade luffasvampen men har gått med på att använda luffasvampen efter att diskborsten är utsliten. Det enda han föredrar med diskborsten är, så som jag har uppfattat det, att det går att hålla lite längre bort från själva disken och inte behöva vidröra någonting blött och/eller geggigt.
Sammanfattningsvis går det att diska med en luffasvamp precis som man skulle diska med en syntetisk svamp. Jag har inte testat att använda en luffasvamp för att göra rent på andra sätt än att diska, men jag kommer att göra det direkt då de syntetiska svamparna som finns i mitt städskåp är använda (återigen ett oövervakat inköp av besökande föräldrar :)).
09 februari 2011
Plastfri hårborttagning
Jag har länge funderat på hur man skulle kunna göra eget hårborttagningsvax i stället för att använda köpta varianter, som kommer med en himla massa plast. Hittade häromdagen en lösning på bloggen Crunchy Chicken här och testade omedelbums.
Där det var sparsamt behårat var det hemgjorda sockervaxet inte lika effektivt som köpt vax. Å andra sidan gjorde det betydligt mindre ont med sockervaxet, och vaxet visade sig vara mer effektivt när jag fick till rörelsen ordentligt och där håren var tätare.
Grovt översatt och halverat blir receptet som följer. Se originalreceptet för mer detaljerade beskrivningar.
knappt 2,5 dl socker
2 msk vatten
2 msk citronsaft
Blanda ingredienserna och värm till drygt 120 grader. Själv hittade jag inte min termometer och väntade därmed några minuter efter att det börjat koka. Häll över i glasburk när det har svalnat lite grand och applicera på huden. Täck med tygremsor och dra bort snabbt.
Hos mig var det en gammal och redan trasig kökshandduk som fick sätta livet till. Om jag hade en symaskin skulle jag ha kantat remsorna, går finemang att tvätta dem och använda dem igen.
Blir vaxet för kallt kommer det att gå dåligt och därför valde jag att ha min burk med vax i ett varmt vattenbad medan jag höll på. En annan variant, med i princip samma ingredienser, presenterades i ett avsnitt av Trädgårdsapoteket som finns uppe på SVT Play till och med den 28 februari 2011. Mängden vätska var betydligt större i det receptet och om jag förstår programledaren rätt ska det fungera finfint att använda vaxet rumstempererat. Jag tänker testa detta recept nästa gång (minus rosorna och allt övrigt krusidull) för att undvika allt strul med varmhållning.
Där det var sparsamt behårat var det hemgjorda sockervaxet inte lika effektivt som köpt vax. Å andra sidan gjorde det betydligt mindre ont med sockervaxet, och vaxet visade sig vara mer effektivt när jag fick till rörelsen ordentligt och där håren var tätare.
Grovt översatt och halverat blir receptet som följer. Se originalreceptet för mer detaljerade beskrivningar.
knappt 2,5 dl socker
2 msk vatten
2 msk citronsaft
Blanda ingredienserna och värm till drygt 120 grader. Själv hittade jag inte min termometer och väntade därmed några minuter efter att det börjat koka. Häll över i glasburk när det har svalnat lite grand och applicera på huden. Täck med tygremsor och dra bort snabbt.
Hos mig var det en gammal och redan trasig kökshandduk som fick sätta livet till. Om jag hade en symaskin skulle jag ha kantat remsorna, går finemang att tvätta dem och använda dem igen.
Blir vaxet för kallt kommer det att gå dåligt och därför valde jag att ha min burk med vax i ett varmt vattenbad medan jag höll på. En annan variant, med i princip samma ingredienser, presenterades i ett avsnitt av Trädgårdsapoteket som finns uppe på SVT Play till och med den 28 februari 2011. Mängden vätska var betydligt större i det receptet och om jag förstår programledaren rätt ska det fungera finfint att använda vaxet rumstempererat. Jag tänker testa detta recept nästa gång (minus rosorna och allt övrigt krusidull) för att undvika allt strul med varmhållning.
01 februari 2011
Plastdesign på SVT
Jag såg precis ett avsnitt av programserien Genial design på SVTplay, Plastens genombrott. Mest är programmet analyserande och de fokuserar starkt på den framtidsoptimism som kopplas till decennierna runt plastens genomslag, men ungefär 40 minuter in i programmet konstateras att plasten inte är alltför miljövänlig.
Plastens genombrott avslutar med att poängtera att plastens status är låg, men att materialgruppen samtidigt har fått en sådan massiv spridning att vi i nuläget, helt enkelt, lever i en plastvärld.
Är det någon annan som har sett programmet och har några tankar kring det eller annan medial framställning av plast? Jag diskuterar mer än gärna! Videon ligger tyvärr enbart uppe till 2011-02-03.
Plastens genombrott avslutar med att poängtera att plastens status är låg, men att materialgruppen samtidigt har fått en sådan massiv spridning att vi i nuläget, helt enkelt, lever i en plastvärld.
Är det någon annan som har sett programmet och har några tankar kring det eller annan medial framställning av plast? Jag diskuterar mer än gärna! Videon ligger tyvärr enbart uppe till 2011-02-03.
16 januari 2011
Redovisning december 2010
Nu är semestern slut och jag har sammanställt redovisningen för december 2010. Värt att notera är att jag åkte hemifrån den 18 och Jesper den 22 och efter dessa datum har varken han eller jag fokuserat överdrivet mycket på att kartlägga vår plastkonsumtion.
Jag minskade lite grand, den gemensamma plasten minskade lite grand och Jesper ökade sin plaståtgång ganska mycket. Detta har främst att göra med köttförpackningar, så som jag ser det. Hittar dock inte riktigt alla läskedrycksflaskor... Har vårstädning igång, uppdaterar diagrammet direkt då jag hittar dem.
Josefines plast
En fryspåse
Hade slånbär i den, från 2009. Innan Plastprojektets början.
Plast från hemjobb
Godisplast
Eh... hehe... ja. Ska inte hända igen.
Plast som höll fast prislappen på en kjol
Inte ens på loppis kommer man undan. Ångrar köpet, till och med. Drygt.
Plast från kvinnoattiraljer
Två plastfönster från kuvert
Elräkningen som nu är transformerad till e-faktura. Ett brev från Socialstyrelsen för att bekräfta att jag nu är inlagd i Donationsregistret.
Skyddsplast från en burk sirap
Jespers plast
Omslagsplast från en kalkonsalami
Omslagsplast från en ost
Omslagsplast från äggnudlar
Lock från burk med salladsost
En köttbullsförpackning
En tandborste
En gräddfilsförpackning med lock
En bearnaiseförpackning
En rödbetsalladförpackning med lock
En brödpåse
Ja, man kan ju inte alltid orka baka, tyvärr. Funderar på att ta en rejäl bakdag och sedan frysa in ett antal limpor, så att det räcker drygt en månad. Gäller att ta sig tid bara!
En mjukostförpackning
Packningsmaterial
Antagligen från förpackningen en datorskärm kom i.
Fodral från Xbox live-medlemskort
Fantastisk stor plastbit för en pytteliten kod... inte speciellt nödvändigt, tycker jag. Det går att byta till en prenumeration i stället, vilket Jesper kommer att göra.
En kesellaförpackning
Lussebullar... I efterhand kan jag erkänna att de försvann så pass snabbt att det kanske inte hade varit nödvändigt med kesellan, som ska hindra dem från att bli torra.
Läskedrycksflaskor och korkar
En dadelförpackning med tillhörande pinne
Jag skrattade lite grand när jag såg pinnen, ärligt talat. Vem använder en pinne för att ta upp dadlarna ur förpackningen, egentligen? Nästa år blir det enbart dadlar i lösvikt med egen påse.
Plastband
Satt runt ett paket med skolböcker som han beställde. Jag tror inte att Jesper specificerade att han inte vill ha plastemballage, men jag har märkt att det väldigt sällan hjälper.
Köttförpackningar
Gemensam plast
Omslagsplast från kex
Två lock från smörförpackningar
Skyddsplast från en kryddburk
Jag minskade lite grand, den gemensamma plasten minskade lite grand och Jesper ökade sin plaståtgång ganska mycket. Detta har främst att göra med köttförpackningar, så som jag ser det. Hittar dock inte riktigt alla läskedrycksflaskor... Har vårstädning igång, uppdaterar diagrammet direkt då jag hittar dem.
Josefines plast
En fryspåse
Hade slånbär i den, från 2009. Innan Plastprojektets början.
Plast från hemjobb
Godisplast
Eh... hehe... ja. Ska inte hända igen.
Plast som höll fast prislappen på en kjol
Inte ens på loppis kommer man undan. Ångrar köpet, till och med. Drygt.
Plast från kvinnoattiraljer
Två plastfönster från kuvert
Elräkningen som nu är transformerad till e-faktura. Ett brev från Socialstyrelsen för att bekräfta att jag nu är inlagd i Donationsregistret.
Skyddsplast från en burk sirap
Jespers plast
Omslagsplast från en kalkonsalami
Omslagsplast från en ost
Omslagsplast från äggnudlar
Lock från burk med salladsost
En köttbullsförpackning
En tandborste
En gräddfilsförpackning med lock
En bearnaiseförpackning
En rödbetsalladförpackning med lock
En brödpåse
Ja, man kan ju inte alltid orka baka, tyvärr. Funderar på att ta en rejäl bakdag och sedan frysa in ett antal limpor, så att det räcker drygt en månad. Gäller att ta sig tid bara!
En mjukostförpackning
Packningsmaterial
Antagligen från förpackningen en datorskärm kom i.
Fodral från Xbox live-medlemskort
Fantastisk stor plastbit för en pytteliten kod... inte speciellt nödvändigt, tycker jag. Det går att byta till en prenumeration i stället, vilket Jesper kommer att göra.
En kesellaförpackning
Lussebullar... I efterhand kan jag erkänna att de försvann så pass snabbt att det kanske inte hade varit nödvändigt med kesellan, som ska hindra dem från att bli torra.
Läskedrycksflaskor och korkar
En dadelförpackning med tillhörande pinne
Jag skrattade lite grand när jag såg pinnen, ärligt talat. Vem använder en pinne för att ta upp dadlarna ur förpackningen, egentligen? Nästa år blir det enbart dadlar i lösvikt med egen påse.
Plastband
Satt runt ett paket med skolböcker som han beställde. Jag tror inte att Jesper specificerade att han inte vill ha plastemballage, men jag har märkt att det väldigt sällan hjälper.
Köttförpackningar
Gemensam plast
Omslagsplast från kex
Två lock från smörförpackningar
Skyddsplast från en kryddburk
07 januari 2011
... eller så kan du ju tvätta händerna
Jag håller på att författa en matsedel för nästa vecka. Mitt i ett recept på borsjtj, rysk rödbetssoppa, finner jag Använd gärna plasthandskar så slipper ni röda händer. Pyttsan. Tvätta händerna i stället, tycker jag. Den röda färgen är ju halva nöjet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)