Tyvärr är svenskarna, enligt TV4:s nyhetssändning som syns nedan, betydligt sämre på att återvinna hushållsplasten än vad som tidigare rapporterats. Enbart 19% av hushållsplasten återvinns.
En positiv tanke är att det finns mer vilja än teknik, så som jag uppfattar inslaget. En mycket högre andel av hushållsplasten samlas in än 19%, men att konsumenterna sorterar fel minskar andelen återvunnen massa. Notera att jag här talar om materialåtervinning, ej energiåtervinning.
Det positiva med detta är att andelen återvunnen plast kan ökas snabbt om informationen förbättras. Tänk på att det aldrig går att fråga för många frågor om återvinning! När jag kommer hem till Skåne igen planerar jag att ställa några frågor till avfallshanteraren i min kommun och redovisa svaren här, vilket förhoppningsvis underlättar några konsumenters sortering.
Det kommer åtminstone att underlätta för mig själv, det skriver jag under på. Det är en djungel att sortera.
28 december 2010
23 december 2010
Olika sätt att slå in presenter
Det finns ett jättefint inlägg om att slå in presenter utan tejp eller lim på Fake Plastic Fish här och referenser till olika metoder. Bland annat att slå in i tyg, en presentpåse, en gammal tidning eller så.
Personligen planerar jag dåligt och skall snart springa till affären pappa jobbar på för att slå in lite presenter. Blir antagligen massvis med plasttejp, eftersom jag glömde min papperstejp i Skåne. Jag är ju inte perfekt liksom.
Personligen planerar jag dåligt och skall snart springa till affären pappa jobbar på för att slå in lite presenter. Blir antagligen massvis med plasttejp, eftersom jag glömde min papperstejp i Skåne. Jag är ju inte perfekt liksom.
21 december 2010
Semester
Jag har tagit lite semester nu.
Har noll och ingen koll på min plastkonsumtion sedan jag kom hem till pappa i lördags. Har ätit rågkusar hemma och smågodis på jobbet. För övrigt har jag slängt en galen mängd plast på jobbet. Jag hjälper till med inventeringen på mitt gamla sommarjobb, i går, i dag och i morgon.
Litet snabbt inlägg dock. Gårdagens middag och dagens lunch bestod av soppa på butternut squash och några skivor bröd. Till lunchen var det potatislimpa, men middag åt jag medan den stod i ugnen, så då blev det lite av den tidigare nämnda förpackningen rågkusar. Hemgjort äppelmos på kusarna och messmör på potatislimpan. Glömde kameran i Skåne, inga bilder förrän jag kommer hem. Eventuellt om jag kommer ihåg att be Jesper ta med den upp hit.
Plaståtgång:
Till soppan köpte jag chilipeppar i lösvikt när jag var hemma hos mamma och ändå handlade i en lite större matbutik. Affärer som inte säljer lika mycket färsk chilipeppar brukar enbart ha den paketerade versionen.
Grönsaksfond struntade jag i, tog 5 dl vatten och en hel burk kokosmjölk. Konservburken är på insidan belagd med plast, troligt är även att etiketten är plastbelagd.
Till brödet var det jäst och brödkryddorna som var de främsta bovarna. Är det någon som har en tanke om hur man kan få tag på brödkryddor utan plast? Den mörka matbrödsirapen bytte jag ut mot lönnsirap. I övrigt är mjölpåsarna belagda med plast. Messmör köpte jag i tub, där är plaståtgången bara korken och eventuella beläggningar. Jag rekommenderar messmör i gammeldags utförande, då slipper man vedervärdig vanillinarom. Inga tillsatser men massa järn. Bra för mensmonster, skulle jag tro.
Om jag hade en bondgård skulle jag aldrig behöva köpa mjöl i plastbelagda påsar. Så trevligt det hade varit.
Har noll och ingen koll på min plastkonsumtion sedan jag kom hem till pappa i lördags. Har ätit rågkusar hemma och smågodis på jobbet. För övrigt har jag slängt en galen mängd plast på jobbet. Jag hjälper till med inventeringen på mitt gamla sommarjobb, i går, i dag och i morgon.
Litet snabbt inlägg dock. Gårdagens middag och dagens lunch bestod av soppa på butternut squash och några skivor bröd. Till lunchen var det potatislimpa, men middag åt jag medan den stod i ugnen, så då blev det lite av den tidigare nämnda förpackningen rågkusar. Hemgjort äppelmos på kusarna och messmör på potatislimpan. Glömde kameran i Skåne, inga bilder förrän jag kommer hem. Eventuellt om jag kommer ihåg att be Jesper ta med den upp hit.
Plaståtgång:
Till soppan köpte jag chilipeppar i lösvikt när jag var hemma hos mamma och ändå handlade i en lite större matbutik. Affärer som inte säljer lika mycket färsk chilipeppar brukar enbart ha den paketerade versionen.
Grönsaksfond struntade jag i, tog 5 dl vatten och en hel burk kokosmjölk. Konservburken är på insidan belagd med plast, troligt är även att etiketten är plastbelagd.
Till brödet var det jäst och brödkryddorna som var de främsta bovarna. Är det någon som har en tanke om hur man kan få tag på brödkryddor utan plast? Den mörka matbrödsirapen bytte jag ut mot lönnsirap. I övrigt är mjölpåsarna belagda med plast. Messmör köpte jag i tub, där är plaståtgången bara korken och eventuella beläggningar. Jag rekommenderar messmör i gammeldags utförande, då slipper man vedervärdig vanillinarom. Inga tillsatser men massa järn. Bra för mensmonster, skulle jag tro.
Om jag hade en bondgård skulle jag aldrig behöva köpa mjöl i plastbelagda påsar. Så trevligt det hade varit.
16 december 2010
Kaffekapslar
Denna korta uppdatering handlar bara om plast om man kisar lite, men alla måste vidga sina vyer ibland. Mest blir det aluminium och kaffesump.
Jag var en av dem som rynkade på pannan när espressomaskinerna som kräver så kallade kaffekapslar började dyka upp. Min första tanke handlade om avfallet, om de onödiga engångsförpackningarna och därefter föreställde jag mig hur oerhört irriterande det måste vara att fixa kaffe till fler än sig själv.
När det gäller återvinning av kapslarna så är det viktigt att kontrollera vad de består av först. Alla tillverkare producerar inte kapslar av 100 % aluminium, utan några blandar med plast. Blandmaterial är inte lämpade för återvinning. Dock är rent aluminium fantastiskt ur återvinningssynpunkt.
I nuläget verkar det som att det är helt okej att lägga kapslarna i metallåtervinningen, men det är säkrast att kontrollera med sitt lokala återvinningsföretag i och med att kapslarna inte räknas som förpackningar och det inte finns lagstiftning om att återvinningsföretagen måste ta hand om dem. Vid återvinning av kapslarna är det dessutom mycket viktigt att de töms fullständigt på sump.
I ett reklamblan från Kjell & Company lade jag häromdagen märke till återanvändningsbara kaffekapslar. Exakt vilket material de är tillverkade av står varken i reklambladet eller i produktinformationen på hemsidan.*
Text: Återanvändningsbara Nespressokapslar Ett ekonomiskt och miljövänligt alternativ till Nespressomaskinens vanliga kapslar. Dosera själv med ditt favoritkaffe. Sköljes enkelt av i vatten, kan maskindiskas. Artnr. 48-260.
Sammanfattningsvis:
1) Vissa kaffekapslar består av blandmaterial, både plast och aluminium
2) Även om kapseln består av 100 % aluminium är det bra att kontrollera med lokala företag huruvida det är okej att lägga dem i återvinningen eller ej
3) Det är mycket viktigt att tömma ut sumpen ur kapseln om den ska återvinnas
4) Om man trots allt väljer att införskaffa en kaffemaskin av denna typ finns det återanvändningsbara kapslar
Hemma hos oss står en kaffebryggare i ett skåp. Min sambo tar fram den någon gång ibland, senast när han skulle göra chokladbollar. Det är en liten maskin med låg kapacitet som släpper ifrån sig kaffet rakt ned i en mugg. Till den använder han ett flergångsfilter i nylon. Själv skulle jag vara lite obekväm med att låta kokhett vatten passera genom nylon och över filtrets hållare av hårdplast, men eftersom hela bryggaren är gjord av plast kanske filtret i detta fall kan räknas som trivialt.
Helt ärligt, om jag vore kaffedrickare skulle jag inte orka fylla på de små kapslarna med nytt kaffe. Inte heller skulle jag vilja ha ett filter i nylon. Jag skulle köpa mig en estetiskt tilltalande kaffepress.
Tack och hej
nu blir det tentaplugg för mig
* 2010-12-17. Jag skickade en förfrågan till Kjell och Company och har fått svaret att kapslarna består av plast. Kundtjänst skulle återkomma med mer detaljerade svar, bland annat i vilken sorts förpackning kapslarna kommer.
Jag var en av dem som rynkade på pannan när espressomaskinerna som kräver så kallade kaffekapslar började dyka upp. Min första tanke handlade om avfallet, om de onödiga engångsförpackningarna och därefter föreställde jag mig hur oerhört irriterande det måste vara att fixa kaffe till fler än sig själv.
När det gäller återvinning av kapslarna så är det viktigt att kontrollera vad de består av först. Alla tillverkare producerar inte kapslar av 100 % aluminium, utan några blandar med plast. Blandmaterial är inte lämpade för återvinning. Dock är rent aluminium fantastiskt ur återvinningssynpunkt.
I nuläget verkar det som att det är helt okej att lägga kapslarna i metallåtervinningen, men det är säkrast att kontrollera med sitt lokala återvinningsföretag i och med att kapslarna inte räknas som förpackningar och det inte finns lagstiftning om att återvinningsföretagen måste ta hand om dem. Vid återvinning av kapslarna är det dessutom mycket viktigt att de töms fullständigt på sump.
I ett reklamblan från Kjell & Company lade jag häromdagen märke till återanvändningsbara kaffekapslar. Exakt vilket material de är tillverkade av står varken i reklambladet eller i produktinformationen på hemsidan.*
Text: Återanvändningsbara Nespressokapslar Ett ekonomiskt och miljövänligt alternativ till Nespressomaskinens vanliga kapslar. Dosera själv med ditt favoritkaffe. Sköljes enkelt av i vatten, kan maskindiskas. Artnr. 48-260.
Sammanfattningsvis:
1) Vissa kaffekapslar består av blandmaterial, både plast och aluminium
2) Även om kapseln består av 100 % aluminium är det bra att kontrollera med lokala företag huruvida det är okej att lägga dem i återvinningen eller ej
3) Det är mycket viktigt att tömma ut sumpen ur kapseln om den ska återvinnas
4) Om man trots allt väljer att införskaffa en kaffemaskin av denna typ finns det återanvändningsbara kapslar
Hemma hos oss står en kaffebryggare i ett skåp. Min sambo tar fram den någon gång ibland, senast när han skulle göra chokladbollar. Det är en liten maskin med låg kapacitet som släpper ifrån sig kaffet rakt ned i en mugg. Till den använder han ett flergångsfilter i nylon. Själv skulle jag vara lite obekväm med att låta kokhett vatten passera genom nylon och över filtrets hållare av hårdplast, men eftersom hela bryggaren är gjord av plast kanske filtret i detta fall kan räknas som trivialt.
Helt ärligt, om jag vore kaffedrickare skulle jag inte orka fylla på de små kapslarna med nytt kaffe. Inte heller skulle jag vilja ha ett filter i nylon. Jag skulle köpa mig en estetiskt tilltalande kaffepress.
Tack och hej
nu blir det tentaplugg för mig
* 2010-12-17. Jag skickade en förfrågan till Kjell och Company och har fått svaret att kapslarna består av plast. Kundtjänst skulle återkomma med mer detaljerade svar, bland annat i vilken sorts förpackning kapslarna kommer.
08 december 2010
Vardagsrum
De senaste veckorna har jag funderat på vad jag gör, ganska specifikt, för att minska min plaståtgång. Detta har resulterat i en ny kategori här på bloggen, nämligen tips och tricks, där jag ska försöka samla alla konkreta förslag. Förhoppningsvis gör det här bloggen till en mer lättnavigerad sida, där det är lite enklare att sålla igenom allt svammel.
Mina tips och tricks är kategoriserade efter rum i vår lägenhet. Det är kanske inte alltid helt logiskt, eftersom det tycks vara så att en orkan har gjort kaoz med ordningen i lägenheten. Vardagsrummet är i alla fall först på listan.
Tejp
I vardagsrummet sitter jag när jag jobbar. Mitt jobb involverar att packa och sortera små krokar av plast (ironiskt, ja) i påsar och sedan i kartonger. Kartongerna försluter jag med tejp. Allt är strukturerat och bestämt av företaget jag jobbar för, förutom den här tejpen.
Därför är jag lite listig och använder papperstejp. Köpt på Granit i Lund, 59 kr för 50 meter har jag för mig. Jag har inte kontrollerat huruvida limmet består av ämnen som kan klassficeras som miljöovänliga eller ej. Jag tycker att tejpen klistrar bra och tycker definitivt att den ersätter vanlig tejp på ett adekvat sätt.
Förvaring
Det är fantastiskt lätt att bli sugen på att köpa vakuumpåsar i plast för att förvara extratäcken och -kuddar. Täcken och kuddar tar i vanligt fall mycket plats och översvämmar skåp. Jag erkänner att jag själv har varit intresserad av en sådan påse.
Innan jag hann fundera vidare kom min mamma på en idé, och nu förvaras vårt extratäcke på ett mycket finare sätt än i en vakuumpåse.
I inflyttningspresent fick vi bland annat fodralet och örngottet som ovanstående bild visar. Eftersom vi har djupa fönstersmygar passar det perfekt med den här sortens förvaring. Själv kan jag sitta i fönstret med raka ben och ha det skönt på mitt extratäcke, förutsatt att katten inte är i vägen. Perfekt måttsytt av min mamma.
Tvättmedel
Smutstvätten förvaras i vardagsrummet och ren tvätt hängs på torkställning här inne. Vi använder tvättnötter. Dessa går att lägga i en liten tygpåse, en sisådär fem-sex stycken, och köra med i tvättmaskinen. Dock tvättar vi ganska kallt och för att verkligen vara säkra på att det fettlösande ämnet från nötterna avges i tvätten så gör jag en dekokt på nötterna. Glasflaskan på bilden nedan innehåller det flytande tvättmedlet.
Den oerhört obehagliga färgen till trots fungerar tvättnötterna väldigt bra. Vi använder ett decilitermått i metall till att mäta upp tvättmedel, går åt ungefär en halv deciliter per tvättmaskin. Självklart beroende på nedsmutningsgrad, men det är sällan fläckar på våra kläder.
Nötterna förvarar vi i en kopparburk från loppis. Plastpåsen i burken kom med när min mamma köpte nötterna, men jag har därefter funnit dem i lösvikt i butiken Morot & Annat. Själva dekokten luktar illa, men kläderna luktar efter tvätten absolut ingenting. Jag är parfymöverkänslig och avskyr alla sorters parfymerade tvättmedel, så avsaknaden av lukt är perfekt för mig.
Vita textilier kan få en lite brunaktig missfärgning efter långvarit användande av tvättnötter, men någon tesked bikarbonat i varje vit maskin bleker på naturligt sätt. Detta har jag inte testat personligen än, men mamma och alla jag har lyckats googla fram är nöjda med metoden.
Om kläderna mot förmodan är fläckiga (kattspya, blod, mat, etc) brukar jag förbehandla med galltvål. Inte ett veganskt alternativ, men ruskigt effektivt. Miljömässig faktor att tänka på är att, åtminstone galltvålen jag har, har palmolja som bas. Finns att köpa för en spottstyver i välorganiserade livsmedelsbutiker.
Det var allt konkret jag hittade i vardagsrummet just nu. Dags för mat.
Mina tips och tricks är kategoriserade efter rum i vår lägenhet. Det är kanske inte alltid helt logiskt, eftersom det tycks vara så att en orkan har gjort kaoz med ordningen i lägenheten. Vardagsrummet är i alla fall först på listan.
Tejp
I vardagsrummet sitter jag när jag jobbar. Mitt jobb involverar att packa och sortera små krokar av plast (ironiskt, ja) i påsar och sedan i kartonger. Kartongerna försluter jag med tejp. Allt är strukturerat och bestämt av företaget jag jobbar för, förutom den här tejpen.
Därför är jag lite listig och använder papperstejp. Köpt på Granit i Lund, 59 kr för 50 meter har jag för mig. Jag har inte kontrollerat huruvida limmet består av ämnen som kan klassficeras som miljöovänliga eller ej. Jag tycker att tejpen klistrar bra och tycker definitivt att den ersätter vanlig tejp på ett adekvat sätt.
Förvaring
Det är fantastiskt lätt att bli sugen på att köpa vakuumpåsar i plast för att förvara extratäcken och -kuddar. Täcken och kuddar tar i vanligt fall mycket plats och översvämmar skåp. Jag erkänner att jag själv har varit intresserad av en sådan påse.
Innan jag hann fundera vidare kom min mamma på en idé, och nu förvaras vårt extratäcke på ett mycket finare sätt än i en vakuumpåse.
I inflyttningspresent fick vi bland annat fodralet och örngottet som ovanstående bild visar. Eftersom vi har djupa fönstersmygar passar det perfekt med den här sortens förvaring. Själv kan jag sitta i fönstret med raka ben och ha det skönt på mitt extratäcke, förutsatt att katten inte är i vägen. Perfekt måttsytt av min mamma.
Tvättmedel
Smutstvätten förvaras i vardagsrummet och ren tvätt hängs på torkställning här inne. Vi använder tvättnötter. Dessa går att lägga i en liten tygpåse, en sisådär fem-sex stycken, och köra med i tvättmaskinen. Dock tvättar vi ganska kallt och för att verkligen vara säkra på att det fettlösande ämnet från nötterna avges i tvätten så gör jag en dekokt på nötterna. Glasflaskan på bilden nedan innehåller det flytande tvättmedlet.
Den oerhört obehagliga färgen till trots fungerar tvättnötterna väldigt bra. Vi använder ett decilitermått i metall till att mäta upp tvättmedel, går åt ungefär en halv deciliter per tvättmaskin. Självklart beroende på nedsmutningsgrad, men det är sällan fläckar på våra kläder.
Nötterna förvarar vi i en kopparburk från loppis. Plastpåsen i burken kom med när min mamma köpte nötterna, men jag har därefter funnit dem i lösvikt i butiken Morot & Annat. Själva dekokten luktar illa, men kläderna luktar efter tvätten absolut ingenting. Jag är parfymöverkänslig och avskyr alla sorters parfymerade tvättmedel, så avsaknaden av lukt är perfekt för mig.
Vita textilier kan få en lite brunaktig missfärgning efter långvarit användande av tvättnötter, men någon tesked bikarbonat i varje vit maskin bleker på naturligt sätt. Detta har jag inte testat personligen än, men mamma och alla jag har lyckats googla fram är nöjda med metoden.
Om kläderna mot förmodan är fläckiga (kattspya, blod, mat, etc) brukar jag förbehandla med galltvål. Inte ett veganskt alternativ, men ruskigt effektivt. Miljömässig faktor att tänka på är att, åtminstone galltvålen jag har, har palmolja som bas. Finns att köpa för en spottstyver i välorganiserade livsmedelsbutiker.
Det var allt konkret jag hittade i vardagsrummet just nu. Dags för mat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)