Det mobila problemet

Någon gång i juni gick min trogna, men inte speciellt använda, vapendragare Sony Ericsson k700i sönder. Jag hade haft den sedan precis innan min trettonde födelsedag. Sorgen var stor och först tänkte jag leva utan att införskaffa en ny mobil vän, men i och med att jag planerade för att flytta hemifrån (vilket nu är gjort!), då jag inte skulle ha tillgång till hemtelefoni, tänkte jag om efter ett tag. Jag kände mig även konstigt nog alienerad, trots att jag som sagt knappt använde mobilen innan dess död.

Min första åtgärd bestod av att skicka ett e-postmeddelande till en av mina teknikkunniga morbröder, men han informerade mig tyvärr om att han har kompetensen, men inte tillräcklig information om telefonens uppbyggnad. Detta är tydligen Hemliga Grejer, nämligen.

Min andra åtgärd var att undersöka huruvida någon annan hade en mobiltelefon över, en begagnad helt enkelt. Jag övertog min pojkväns brors gamla telefon, en likadan som den jag hade innan. Problemet därefter låg i att telefonens batteritid var kortare än mitt minne, vilket förhindrade normalt användande. Jag var återigen mobillös, med den enda skillnaden att jag nu hade två mobiler som skulle kasseras på etiskt vis.

Den slutliga räddningen kom i form av min pojkväns mamma, vars arbetstelefon blivit utbytt till en iPhone. Fullt fungerande, med genial batteritid och söt design. Jag är mycket nöjd med att jag fick ta över denna, och jag är inte ens speciellt intresserad av teknik i denna form.

Mitt enda kvarvarande problem är de två trasiga mobiltelefonerna. Jesper sökte lite grand på Internet och fann att The Phone House hanterar återvinning av gamla telefoner. Enligt det som Jesper läste högt för mig tycks detta vara någorlunda etiskt. Några övriga idéer, innan jag letar upp The Phone House?

Herrejisses

Det är förvånansvärt jobbigt att flytta. Vi påbörjar bilresan tidigt på måndag morgon eller sent på söndag kväll, vet inte riktigt ännu. Eftersom vi kommer att ha släp ökar resetiden med några timmar, och jag gissar på att det kommer att ta runt sju-åtta timmar ned till vår nya lägenhet. Det kommer att bli speciellt roligt eftersom katten ska med... han brukar fungera bra på bilresor, men jag har aldrig åkt längre än fem-sex mil med honom i bilen. Jisses.

I övrigt är jag väldigt stressad och irriterad över mängden plast som dyker upp överallt. Jesper och jag har försökt inhandla ganska mycket begagnat, inte enbart för att undvika höga kostnader utan även på grund av miljömässiga beslut. Bland annat har vi inhandlat en strykbräda.

Nästan alla nya saker vi har köpt har resulterat i plast. Besticken vi köpte var löjligt förpackade i flera lager med olika material (vi letade begagnat först, fann inget set som vi tyckte om eller hade tillräckligt många delar), alla täcken vi har tittat på kommer paketerade i plast och... det är svårt. Jag försöker så gott det går, men jag vill samtidigt inte kompromissa varken på kvalitet eller design. Det känns lite grand som att jag är vilse i en skog. En fientlig skog.

En lite gladare nyhet är att jag har bestämt mig för att, i samband med flytten, göra mig av med allt som jag inte använder. Detta har resulterat i en utveckling av min traderasida, där det än så länge enbart finns böcker uppe. Har precis varit hos pappershandeln och köpt ett vadderat kuvert (vadderat med papper, inte bubbelplast) som CD-skivor precis får plats i. Begagnat! Världens bästa idé.

Nu ska jag ta fruktansvärt många bilder på alla CD-skivor jag har. Jag erkänner att jag börjar bli lite besatt av Tradera. Det är roligt. Kommer att sluta med att jag säljer saker jag faktiskt behöver...

Redovisning vecka 44

Josefine
En förpackning från en hårborste i trä och naturborst
Väldigt fin studentpresent från mamma, tyvärr skickades den i en förpackning som är av blandat material, plast och papper.

Omslag från en rulle sytråd
Jag fick ett sykit av Henny i studentpresent och öppnade den första rullen på torsdagen, för att laga pappas shorts.

Ett glasspapper
Jag fick glass av Skogsindustrierna på Gotland under Almedalsveckan. Detta för att jag lyssnade på ett föredrag om produktförpackningar. Kommer att analysera detta snart, tror jag. Kan i förväg säga att det märktes sorgligt mycket att föredraget inte var oberoende, utan sponsrades av Skogsindustrierna och Tetra Pak. Hade varit roligt med ett föredrag jag kunnat ta helt på allvar.

Jag tackade i övrigt nej till vatten i tetraförpackning, men jag vet inte vad som hände när de räckte ut glassen... jag tog den... jag åt den... Var inte ens god.

KILL IT WITH FIRE

Vincent the CAT avrättar plast, inte med eld, men med rå styrka i muskler och käke. Ignorera att jag inte gillar när han äter på plast (trots att plasten i videoklippet är stärkelsebaserad) och uttrycker det med ovanligt manlig röst.

Detta inlägg var delvis färdigskrivet i tid söndag 4/7, men den dagen åkte jag tillsammans med majoriteten av min pojkväns familj till Gotland. Väldigt tidigt. En ny erfarenhet säger mig att jag inte är sugen på att låna dator och långsamt mobilt Internet för att blogga när jag har gått upp klockan 04.30 på morgonen. Inte. Sugen. Nu är jag dock hemma, och här kommer redovisningen för 43 veckan av plastprojektet.

I övrigt funderar jag på att göra om redovisningarna till en gång i månaden istället för att desperat försöka vara disciplinerad nog att redovisa en gång i veckan. Å andra sidan känns det lite tråkigt... Jag måste tänka på det.

Josefine
Omslagsplast från ett underlakan

Omslagsplast från ett påslakan/örngott-set

Omslagsplast från två smörgåsar
På tisdagen åkte jag till IKEA i Kungens kurva tillsammans med min pojkväns familj, där vi åt lunch. Jag är inte medveten om hur situationen med plast i denna matsal är i vanliga fall, men just nu höll de på att bygga om diskutrymmet och nyttjade därmed engångsartiklar till så mycket som möjligt. Min smörgås var inlindad i mjukplast, som jag desperat hoppas inte innehöll PVC...

I dag åt jag lunch på gotlandsfärjan och det alternativ med minst plast var ytterligare en smörgås med förhoppningsvis-ej-PVC-omslag.

Ett sugrör
Jag drack apelsinjuice, Bravo, i tetraförpackning till min PVC-smörgås på gotlandsfärjan. Den uppenbara lösningen är att ta med egen mat, vilket kräver planeringsförmåga, planeringsförmåga och planeringsförmåga. Jag ska jobba på detta, men det är svårt eftersom det kräver, ni vet, planeringsförmåga. Något som jag inte har uppvisat speciellt mycket av än så länge. Men snart.

Två plastsnören
Jag fick en söt tygkasse med igelkottar och, tyvärr, texten GOTLAND på av min pojkväns mamma. Ja, jag har gjort tygkassar till en accessoar. Överkonsumtion är aldrig miljövänligt. Fy på mig. Men. Om jag inte använde tygkassar som accessoarer skulle jag köpa billiga och äckliga plastörhängen eller dylikt en masse. Något måste jag få.

I alla fall satt prislappen fast med ett litet snöre i plast. Detsamma på badkläderna jag köpte, vars själva "tyg" självfallet är någon skum plastig blandning. Även spännet på bikini-BH:n var av plast. Jag vet inte riktigt varför jag köpte den, blir bara irriterad när jag tänker på bikinin.

7 saker för mig denna vecka. Plaståtervinningen är fortfarande inte tömd och svämmar därmed över, är osäker på vad pappa har konsumerat denna vecka. Skall fråga när han kommer hem.

Erkännande

Jag tänker dumpa all plast jag har samlat på mig sedan den förra redovisningen i återvinningen och från och med i dag, måndag, ta nya tag. I övrigt har modiga Jesper gått med på att, från och med den dagen vi flyttar ihop i närheten av Lunds universitet, ställa upp som jämförande plastkonsument. Med andra ord kommer jag fortfarande att jämföra två plastkonsumtioner även när jag har flyttat hemifrån.